Provtagningsmetoder för olika typer av varor

I följande avsnitt beskrivs principerna för provtagning av produkter i flytande form, i form av granulat eller i pulverform, i bulk eller i detaljhandelsförpackningar etc. Du bör följa de förfaranden som beskrivs nedan såvida inte produkterna omfattas av andra specifika förfaranden (t.ex. farligt gods).

För tullklareringsändamål, ta ett samlingsprov bestående av ett lämpligt antal delprover som valts ut slumpmässigt eller systematiskt i hela sändningen. Om det har säkerställts att sändningen är homogen tas vanligtvis endast ett delprov som får representera de varor som omfattas av samma tulldeklaration.

I detta avsnitt behandlas provtagning av flytande produkter i rumstemperatur.

I kapitlet Allmän information om provtagning kan du läsa mer om homogena och heterogena produkter. I följande avsnitt beskrivs hur du bör ta prov av heterogena produkter som kräver ett antal delprover för att säkerställa att provet är representativt.

I vissa fall kan det vara svårt eller omöjligt att ta fler än ett prov. Om du är säker på att produkten är homogen kan ett enda prov anses som representativt för sändningen.

Du kan vara säker på att vätskan kan betraktas som homogen om

• typen av vätska inte tillåter att dess beståndsdelar deponeras eller stratifieras, t.ex. sprit, eller
• den flytande produkten har homogeniserats genom blandning, skakning eller cirkulation genom vätskepumpar före provtagningen.

Om produkterna är icke-homogena och det inte går att homogenisera vätskan måste ett större antal delprover tas på olika ställen (djup) för att säkerställa att ett representativt prov erhålls. Om det råder allvarliga tvivel kring huruvida det går att erhålla ett representativt prov ska du rådgöra med tullaboratoriet om provtagningsplanen.

1 – Vätskans yta 2 – Prov från ytan – tas från ytan 3 – Prov från överdelen – ca 10–20 cm från vätskans yta (beror på behållarens volym/höjd) 4 – Övre prov – 5/6 av höjden från botten till ytan 5 – Prov från mitten – 3/6 av höjden från botten till ytan 6 – Undre prov – 1/6 av höjden från botten till ytan 7 – Prov från utloppet – Från utloppsventilen 8 – Prov från botten

Lika stora mängder prov från överdelen, mittdelen och underdelen tas från ställe nr 4, 5 och 6 (visas i bilden). Det minsta antal delprover som krävs visas i följande tabell:

Vätskenivå	Övre prov	Prov från mitten	Undre prov
< 3 m		1
3–4,5 m	1		1
> 4,5 m	1	1	1

En nedsänkningsbar provtagare (Provtagningsverktyg L02-01, L02-02) kan användas för att ta proven. Provtagaren sänks ner genom luckan på tanken till dess att den når den önskade nivån, öppnas och hålls kvar till dess att den fylls och halas sedan upp.
För mycket trögflytande eller tjocka vätskor krävs det att fler delprover tas på olika höjder. En provtagare som används för tvärsnittsprovtagning (Nedsänkningsbar provtagare L02-01) kan också användas för att ta prover från tankar.

Beroende på vätskans viskositet kan en vakuumpump (Provtagningsverktyg L01-01) också användas om provet tas från högst 4 m djup. Lika stora prover bör tas från överdelen, mittdelen och underdelen.

Delproverna från alla provtagningspunkter/provtagningsnivåer samlas upp i ett blandningskärl. När de har blandats ordentligt skapas ett samlingsprov. Om man är säker på att alla tankar i fartyget innehåller samma parti (med identiska egenskaper) kan ett samlingsprov skapas för hela sändningen genom att man kombinerar delproverna från alla tankar. Antalet delprover som ska tas bestäms av antalet tankar som innehåller samma produkt från samma parti. Kom ihåg att orenheter och/eller restvatten kan finnas på vätskans yta eller i botten av tankarna.

Om det inte går att ta representativa prover från tankens ovansida måste provtagningen ske i samband med tömning eller påfyllning (Provtagningsverktyg L06-01) (se Kapitel 1.4 Provtagning från last som flyttas).

Den totala kapaciteten hos ett fartyg eller en pråm för transport av flytande last delas vanligtvis upp i ett antal fristående och eventuellt olika stora reservoarer (sektioner eller utrymmen). Provtagningsförfarandena och samlingsprovernas sammansättning är desamma som de som beskrivs för provtagning från tankar. Delprover tas från varje fristående reservoar. Om man är säker på att alla reservoarer i fartyget innehåller samma parti kan ett samlingsprov skapas för hela fartyget genom att man kombinerar delproverna från alla reservoarer.

Järnvägstankvagnar och tankbilar kan betraktas som horisontella cylindriska tankar. Om man är säker på att alla utrymmen i en järnvägstankvagn eller tankbil innehåller samma parti kan ett samlingsprov skapas för hela tankfordonet genom att man kombinerar delproverna från alla utrymmen. Om det inte går att ta representativa prover från tankens ovansida måste provtagningen ske i samband med tömning eller påfyllning (Provtagningsverktyg L06-01).

Ett enda prov ska tas från fordons bränsletankar. Se provtagningskortet Petroleumvätskor.

Provtagningen kan utföras med hjälp av en vakuumpump (Provtagningsverktyg L01-01), olika provtagare av pipettyp (Provtagningsverktyg L03-01) eller andra lämpliga provtagare, t.ex. Provtagningsverktyg L04-01 eller Provtagningsverktyg L05-01.

Antal förpackningar	Antal förpackningar som ska öppnas för provtagning	Delprovets mängd	Samlingsprovets mängd	Det slutliga provets mängd
2–25	2	Max 1 l	Max 2 l	0,5 l
26–100	4	Max 1 l	Max 4 l	0,5 l
Fler än 100	10	Max 1 l	Max 10 l	0,5 l

Om så är möjligt ska innehållet i transportförpackningarna homogenisera ordentligt före provtagningen. Om prover endast ska tas från en transportförpackning hälls de slutliga proven direkt från provtagaren ner i provtagningsbehållarna. Om man ska ta prover från en uppsättning transportförpackningar och man är säker på att de alla innehåller samma produkt ska delprover tas från olika transportförpackningar, som sedan kombineras i ett kärl för att skapa samlingsprovet. Efter noggrann blandning av samlingsprovet erhålls det slutliga provet.

Om möjligt kan det mest representativa provet av flytande produkter som transporteras i bulk erhållas när de flyttas, t.ex. med hjälp av Provtagningsverktyg L06-01. Innan provet tas måste provtagningsutrustningen, kranen och röret sköljas med den produkt som ska provtas. Minst tre delprover ska tas: i början, i mitten och nära slutet av utflödet eller inflödet. Du bör dock beakta sändningens totala kvantitet och rörelsehastigheten när du fastställer hur många delprover som krävs och tiden mellan provtagningarna. Samlingsprovet skapas genom att delproven blandas. De slutliga proverna kan erhållas från samlingsprovet.

I detta avsnitt beskrivs provtagningen av fasta varor i form av pulver, grova eller små partiklar, granulat eller andra typer av fasta bulkprodukter. Bulkprodukter kan transporteras i förpackningar eller löst i bulk.

Om produkterna är icke-homogena och det inte går att homogenisera vätskan måste ett större antal delprover tas på olika ställen (djup) för att säkerställa att ett representativt prov erhålls. Om det råder allvarliga tvivel kring huruvida det går att erhålla ett representativt prov ska du rådgöra med tullaboratoriet om provtagningsplanen.

För bulkprodukter som transporteras oförpackade tas lika stora delprover från fem eller fler ställen i hela bulksändningen. Antalet delprover som ska tas beror på varornas kvantitet, den behållare som de förvaras i och de praktiska möjligheterna till provtagning.

Delproverna samlas i ett blandningskärl och när de har blandats ordentligt skapas ett samlingsprov. Det slutliga provet erhålls genom neddelningssystemet.

En översikt över sändningens mängd och de provmängder som ska tas anges på korten för provtagningsförfaranden för varje produkttyp. För varor som inte omfattas av ett provtagningskort kan följande tabell användas:

Sändningens mängd [i ton]	Antal delprov	Delprovets storlek	Samlingsprovets storlek	Det slutliga provets storlek
Färre än 15	5	Max 1 kg	Max 5 kg	0,5 kg
16–30	8	Max 1 kg	Max 8 kg	0,5 kg
31–50	11	Max 1 kg	Max 11 kg	0,5 kg
Fler än 50	11 från de 50 första tonnen, sedan 9 per 50 ton	Max 1 kg		0,5 kg

Om bulkvaror transporteras i godsvagnar eller lastbilar tas prover från varje godsvagn eller utrymme. I detta fall väljs särskilda punkter ut för att säkerställa att ett representativt prov tas från alla delar av sändningen.

På vissa platser, där bulkprodukter regelbundet hanteras, kan en automatisk provtagare installeras. Dessa prover får godtas för officiella ändamål under förutsättning att provtagningen hela tiden övervakas av en tulltjänsteman. Se Provtagningsverktyg A01-01.

• Godsvagnar eller lastbilar upp till 15 ton
  – 5 provtagningspunkter
  (i mitten och cirka 500 mm från sidorna):
• Godsvagnar 15–30 ton
  – 8 provtagningspunkter
  
  
• Godsvagnar 30–50 ton
  – 11 provtagningspunkter
  
  

Om man är säker på att alla utrymmen i lastbilen innehåller samma parti kan ett samlingsprov skapas för hela lastbilen genom att man kombinerar delproverna från alla utrymmen.

Beroende på produkten och transportmetoden kan olika verktyg användas för provtagningen: en spetsig provtagare (Provtagningsverktyg S01-01) för att sticka hål på förpackningen, olika stickprovtagare (Provtagningsverktyg S02-01), provtagningsslevar (Provtagningsverktyg S03-01).

Notera de olika partinumren eller produktionskörningarna eller produktionsuppgifterna när du tar proven. Du kan ta färre delprover om märkningarna och numren på alla transportförpackningar är desamma.

Antal förpackningar	Antal förpackningar som ska öppnas för provtagning	Delprovets mängd	Samlingsprovets mängd	Det slutliga provets mängd
2–25	2	Max 1 kg	Max 2 kg	0,5 kg
26–100	4	Max 1 kg	Max 4 kg	0,5 kg
Fler än 100	10	Max 1 kg	Max 10 kg	0,5 kg

Du bör se till att de varor som undersöks består av en enda sändning. Om det rör sig om flera sändningar måste de identifieras separat. Kontrollera om de varor som ska provtas kommer från samma produktionsparti. Om det rör sig om olika partier måste de provtas separat. Ett samlingsprov får endast tas från förpackningar från samma parti. Lika stora delprover tas från olika transportförpackningar som finns på olika ställen i transportfordonet eller i lagerlokalen. De samlas i ett blandningskärl och när de har blandats ordentligt skapas ett samlingsprov. Det slutliga provet erhålls genom neddelningssystemet.

Prov från skadade förpackningar får inte ingå i samlingsprovet. Sådana ska ställas åt sidan, och om så krävs, undersökas och rapporteras separat.

Om möjligt kan det mest representativa provet från bulkgods erhållas när godset lossas eller flyttas.
Minst tre delprover ska tas: i början, i mitten och nära slutet av utflödet eller inflödet. Du bör dock beakta sändningens totala kvantitet och rörelsehastigheten när du fastställer hur många delprover som krävs och tiden mellan provtagningarna.

När varorna förflyttas på mekanisk väg med hjälp av transportband eller annan utrustning kan det finnas avledningsventiler eller rännor som gör det möjligt att ta prover med regelbundna intervall från flödet. Samlingsprovet skapas genom att delproven blandas. Det slutliga provet erhålls genom neddelningssystemet.

På vissa platser, där bulkprodukter regelbundet hanteras, kan en automatisk provtagare installeras. Dessa prover får godtas för officiella ändamål under förutsättning att provtagningen övervakas av en tjänsteman. Se Provtagningsverktyg A01-01.

Med detaljhandelsförpackningar avses förpackningar som särskilt tagits fram för försäljning till enskilda personer för hushållsbruk.

Praktiska överväganden kan innebära att du behandlar en större förpackning som en detaljhandelsförpackning, trots att den inte klassificeras som sådan i den kombinerade nomenklaturen/Taric.

Detta gäller särskilt för heterogena produkter när det krävs att man tar hela förpackningar för att erhålla ett representativt prov.

För mer information, se det särskilda kortet Detaljhandelsförpackningar och färdiga artiklar.

Om varorna visar sig vara styckegods (t.ex. produkter av trä, keramik eller sten, gjutgods av metall, metallplåtar eller produkter såsom elektroniska produkter och apparater) bör du i regel ta hela föremål. Om ett enstaka föremål är stort kan det representativa stycket separeras (med hjälp av lämpliga verktyg såsom sågar, yxor och tänger) och skickas till laboratoriet för undersökning. Stora artiklar (såsom metallrör eller plåtar) kan undersökas direkt med hjälp av ett mobilt laboratorium eller genom mobil diagnosutrustning. I vissa fall kan tekniska datablad och fotografiska bevis vara ett lämpligt alternativ till provtagning. I vissa fall kan man dock ändå behöva ta prover för att göra en fullständig klassificering.

För mer information, se det särskilda kortet Detaljhandelsförpackningar och färdiga artiklar.

Provtagning och analys av avfall kan endast påvisa varornas sammansättning. Det ger inga bevis för att det material som har provtagits anses vara avfall, och ytterligare kontroller eller administrativa undersökningar av detaljerna rörande avfallet bör utföras för att bekräfta klassificeringen som varor.

Av särskilda miljöskäl behövs ett mer detaljerat provtagningsförfarande. I dessa fall bör särskilda miljöprovtagningsmetoder användas eller en expert rådfrågas.
För mer information, se det specifika kortet Avfall.

I detta avsnitt beskrivs provtagning av olika kemikalier, kemiska produkter och beredningar i gasform.

Tulljänstemän tar sällan prov av gasprodukter och kondenserade gaser. Om provtagning verkligen är nödvändig bör dessa produkter provtas av eller under tillsyn av personer som är förtrogna med de nödvändiga säkerhetsåtgärderna. De ska vara ordentligt utbildade och utrustade för att ta gasprov. Kontakta ditt tullaboratorium om du är tveksam.

På vissa platser (ledningar och pumpstationer), där bulkgaser regelbundet hanteras, kan en automatisk provtagare installeras. Dessa prover får godtas för officiella ändamål under förutsättning att provtagningen hela tiden övervakas av en tulltjänsteman. Se Provtagningsverktyg A01-01.

För information om provtagning av motorgas, se det specifika kortet Motorgas (LPG).

Provtagningsbehållaren (M10 gascylinder) bör förberedas genom att sköljas ur med den gas som ska provtas och får inte utsättas för tryck. Antalet delprover ska avtalas mellan alla deltagande parter såvida inte kontinuerlig automatisk provtagning tillämpas. Om sammansättningen inte är helt heterogen kan homogeniteten ökas med en statisk blandare. Lämpligheten hos de material som används i ett provtagningssystem beror på den gas som ska provtas. I allmänhet rekommenderas det att man använder rostfritt stål. Ventilsäten och kolvtätningar måste vara tillverkade av ett material (elastiskt) som är lämpligt för den avsedda användningen. Det rekommenderas att provcylindrar som används för frätande gaser har en beläggning av polytetrafluoreten (PTFE) eller epoxiharts.

I allmänhet måste de material som kommer i kontakt med proverna ha följande egenskaper:

• Ogenomträngliga för alla gaser.
• Minsta möjliga absorption.
• Kemiskt inerta med avseende på de beståndsdelar som överförs.

Förenligheten mellan olika material och gasens komponenter visas i följande tabell:

Material Gas	Rostfritt stål	Al	Ti	PTFE	Polyamid	Glas
Koldioxid	x	x	x	–	x	x
Kolmonoxid	x	x	x	–	x	x
Karbonylsulfid	x	x	x	–	x	x
Helium	x	x	x	–	x	x
Kolväten	x	x	x	–	x	x
Väte	x	x	x	–	x	x
Vätesulfid	–	–	x	x	x	x
Kvicksilver	–	–	x	–	–	x
Metanol	x	x	x	–	–	x
Syre	x	x	x	–	–	x
Tetrahydrotiofen	–	–	x	x	x	x
Tioler	–	–	x	x	x	x
Vatten	–	–	x	–	–	x

Glas är ett mycket inert material, men det kan gå sönder och är farligt vid provtagning över atmosfärtryck.
PTFE är inert men kan ha adsorberande egenskaper. Det är till exempel genomträngligt för vatten, för helium och för väte.

Hanteringen och förpackningen av proverna bör utföras på en väl ventilerad plats. Om ingen information finns tillgänglig eller om informationen (etiketter, faro- och säkerhetssymboler, säkerhetsdatablad, dokument) avviker från det som du förväntar dig bör du behandla varorna som om de vore farliga. Behållarna måste vara tillverkade av ett material som lämpar sig för säker förvaring av gaser och bör förseglas för att förhindra läckage eller att fukt absorberas. Provbehållarna måste vara rena och fria från alla ämnen som kan kontaminera det material som ska provtas. Glascylindrar får inte utsättas för tryck. Cylindrarna måste märkas med volymen, trycket och provtrycket. Cylindrarna måste kunna motstå, utan att sprängas, minst 1,5 gånger arbetstrycket. Cylindrarna och därmed förbunden utrustning måste inspekteras och testas regelbundet för att säkerställa att de inte läcker. Konsultera den lagstiftning och de riktlinjer om hälsa och säkerhet som gäller i ditt land.

Som allmän regel gäller följande:

• Använd inte öppen låga.
• Rök inte.
• Använd inte utrustning och verktyg som kan vara gnistbildande.
• Använd inte motorer med gnisttändning.
• Använd inte utrustning som körs vid temperaturer som är högre än flampunkten för gasblandningar.
• Använd inte kemikalier som kan reagera våldsamt med gas.
• Ventilationen måste vara tillräcklig för att förhindra att en antändlig atmosfär bildas.

Om ett prov ska tas från en tank ska det överföras direkt från provtagaren till provbehållaren (M10 gascylinder) genom systemet med anslutningar, kontaktdon, ventiler och rör (G01-01). Om man ska ta prov från en uppsättning tankar som utgör ett identiskt parti ska delprover tas från flera slumpmässigt utvalda tankar och sedan kombineras för att skapa ett samlingsprov. Denna provtagningsmetod ger ett prov som är representativt för endast en tidpunkt.

Du bör se till att de varor som undersöks består av en enda sändning. Om det rör sig om flera sändningar bör prov tas separat från var och en av dem. Ett delprov tas från mitten av varje behållare som väljs ut slumpmässigt eller systematiskt genom hela sändningen. Om ett prov ska tas från endast en behållare ska det överföras direkt från provtagaren till provbehållaren (M10 gascylinder) genom systemet med anslutningar, kontaktdon, ventiler och rör (G01-01). Om man ska ta prov från en uppsättning cylindrar som utgör ett identiskt parti ska delprover tas från flera slumpmässigt utvalda cylindrar och sedan kombineras för att skapa ett samlingsprov.

Om produkten flyttas med hjälp av rörledningar eller annan utrustning kan det finnas avledningsventiler eller provkranar på sidoledningar i närheten av rörledningen som gör det möjligt att ta prover med regelbundna intervall som bestäms av rörelsehastigheten.
Delproverna samlas sedan i en provcylinder (M10 Gascylinder) under en period för senare analys i ett laboratorium. Proverna måste tas under hela den tid som partiet flödar förbi provtagningspunkten för att garantera att samlingsprovet är representativt. Oavsett vilken sond som används är det viktigaste att man kommer ihåg att se till att sondens spets placeras i rörledningens mitt, eller, om detta inte är möjligt, vid 1/3 av rörets diameter.

Exempel på sonder för provtagning från rörledningar (från EN ISO 3170).