Handskydd
Hälsa och säkerhet

Handskydd är utformade för att ge skydd mot en mängd olika risker, bland annat

• skärsår och skrapsår,
• extrema temperaturer,
• hudirritation och dermatit, och
• kontakt med giftiga eller frätande ämnen.

Det finns olika typer av skydd, beroende på de troliga riskerna. De mest uppenbara är handskar, vilka kan vara tillverkade av en mängd olika material. Skyddande hudkrämer är också en typ av handskydd och kan bidra till att upprätthålla hudhygienen.

Kom ihåg: Skyddande hudkrämer ger inte något bra skydd mot hudirritation och dermatit, vilket kan orsakas genom kontakt med oljor och andra kemikalier. De får inte användas i stället för handskar, utan ska vara ett komplement till dessa. För att vara verksamma bör de appliceras på rena händer, över handleden och upp på underarmen, innan handskarna tas på.

Typ av handske	Användningsområde
Latexhandskar av engångstyp	Undersökningshandskar av standardtyp
Engångshandskar för medicinskt bruk, ej av latex utan av t.ex. nitril	Undersökning av okända kemikalier, narkotika, missfärgning av huden, smittsamma sjukdomar (t.ex. hepatit)
PVC-handskar	Hantering av diesel och andra eldningsoljor samt vissa vanliga kemikalier
Långskaftade gummihandskar/industrihandskar (lämpliga för genomsökning av flygplanstoaletter, maskinrum etc.)	Skydd mot avföring, desinfektionsmedel och hushållskemikalier, diesel och andra eldningsoljor
Bomullshandskar med handflata av läder (lämpliga för undersökning av last och genomsökning)	Skydd mot flisor, skrapsår och mindre skärsår (t.ex. från ojämna eller vassa kanter)
Slitstarkt läder och aramid	Skydd mot skärsår och skrapsår (vassa föremål)
Nylonhandskar (för bordning av fartyg etc.)	Halksäkra handflator ger bra grepp och visst handskydd

Varning: Handskar ska förvaras på lämpligt sätt och bytas ut regelbundet. Både naturgummi och syntetgummi bryts ned med tiden och ger kanske därför inte rätt skydd.

Vid provtagning bör exponeringstiden för kemikalier minimeras – men det är viktigt att förstå riskerna utifrån handskarnas egenskaper. Följande termer brukar användas:

• Genomträngning – en process som innebär att kemikalien tränger igenom handsken på molekylär nivå. Genomträngningshastigheten avgör hur länge handsken kan användas. Handskar med låg genomträngningshastighet är bäst.
• Penetration – bulkflöde av en kemikalie genom små hål, sömmar eller andra svaga punkter i handsken.
• Nedbrytning – försämring av en eller flera av skyddshandskens fysiska egenskaper till följd av exponering för en kemikalie.
• Genombrottstid – tiden mellan kemikaliens första kontakt med handsken och påvisande av kemikalien inne i handsken. Detta anges i det kemiska kompatibilitetsdiagrammet. Genombrottstiden för en kemikalieresistent handske bör vara längre än 30 minuter.

Slutligen är det viktigt att undvika oavsiktlig exponering för kemikalien när handskarna tas av.

Handskar som ska skydda mot kemikalier måste uppfylla standarden SS-EN ISO 374-2:2019, som definierar olika skyddsnivåer:

Grundläggande skydd: Vattentäta och skyddar mot biologisk kontaminering	Typ A: Skyddshandske med en genomträngningsbeständighet på minst 30 minuter för var och en av minst 6 testkemikalier.	Typ B: Skyddshandske med en genomträngningsbeständighet på minst 30 minuter för var och en av minst 3 testkemikalier.	Typ C: Skyddshandske med en genomträngningsbeständighet på minst 10 minuter för minst 1 testkemikalie.

Du bör kontrollera att handsken ger lämpligt skydd för kemikalien i fråga och under tillräckligt lång tid för att provtagningen ska kunna slutföras.

Det finns flera andra standarder som används för att märka olika typer av skydd:

SS-EN 388:2016+A1:2018 Mekaniskt skydd mot skrapsår och skärsår	SS-EN 407:2020 Brand- och värmeskydd	SS-EN 511:2006 Köldskydd	SS-EN 16350:2014 Elektrostatiskt skydd
			(Ingen märkning har angetts)

Du måste använda handskydd överallt där det finns risk för någon typ av skada eller sjukdom i samband med det arbete som utförs.

Överallt där det är obligatoriskt att använda handskydd i en näringsidkares lokaler finns det normalt sett en skylt som liknar den som visas här. I de flesta fall innebär detta handskar, utom när det finns risk att dessa fastnar i maskiner eller om det är viktigt att behålla viss rörelsefrihet.

Engångshandskar bör användas i kombination med annan personlig skyddsutrustning vid hantering av farligt gods eller kemikalier med okänd sammansättning samt smittämnen, blod och andra kroppsvätskor.

Flera lager av handskar kan behövas för att ge bättre skydd eller skydd mot en kombination av kemiska, biologiska och fysiska risker.

PVC-handskar bör inte användas vid mycket låga temperaturer eftersom de kan bli stela.

Slitstarka läder- eller bomullshandskar kan bli obekväma om de används under lång tid, särskilt i varma miljöer.

Handskar skyddar inte handlederna eller underarmarna. Om det finns risk för skada på dessa delar av kroppen ska långskaftade handskar användas och stoppas in i ärmarna på kläderna. Detta minskar risken för spill längs med armen och in i handsken.

Vid hantering av kemikalier ska exponeringen begränsas till ett minimum. Även om säkerhetsdatabladet kan rekommendera handskar kanske dessa bara skyddar dig under begränsad tid. Kemikalien kan ganska snabbt bryta ned handsken eller tränga igenom den. Om du är osäker, be om råd eller anlita utbildad personal eller en utomstående firma för att utföra provtagningen.

Du kan hålla de flesta handskar i gott skick genom att rengöra och förvara dem i enlighet med tillverkarens instruktioner. Följande särskilda anvisningar förlänger livslängden för vissa typer av handskar:

• PVC-handskar bör hållas rena genom att man tvättar utsidan regelbundet. Om de tillåts bli smutsiga förlorar de mycket av sin funktion.
• Naturgummihandskar (latexhandskar) skadas lätt. Låt dem inte komma i kontakt med oljor, fett, terpentin eller andra lösningsmedel. Du bör också
  • tvätta dem med tvål och vatten om de har använts i samband med hantering av starka syror eller alkalier,
  • förvara dem i en tålig behållare, på en kall och torr plats när de inte används,
  • se till att dina händer är rena och torra innan du tar på dem,
  • tvätta handskarnas insida regelbundet med tvål och vatten och sedan låta dem torka ordentligt, och
  • inte bära dem längre än vad som är absolut nödvändigt.

Engångshandskar används en enda gång, varefter de slängs. Kom dock ihåg att de förmodligen måste behandlas som farligt avfall. Särskild försiktighet måste i synnerhet iakttas då man hanterar farligt gods, kemikalier med okänd sammansättning och smittämnen, så att sekundär kontaminering undviks när handskarna tas av.

Kontaminerade handskar ska läggas i en separat och väl tillsluten påse som sedan lämnas till ett godkänt avfallshanteringsföretag.

Det är också viktigt att sätta på och ta av handskar på rätt sätt för att undvika korskontaminering.

Konsultera lagstiftning och riktlinjer från de nationella myndigheterna för mer information.